Ska känslomässiga argument bemötas med tigande?

Jan-Erik Back, före detta partiledare för Vänsterpartiet i Katrineholm, ondgör sig på KK-debatt den 16 oktober över att medborgarna använder sig av känslomässiga argument i den politiska debatten angående nedläggningen av Floda skola. http://www.kkuriren.se/kkuriren/standard_artikel.php?id=234056&avdelning_1=102&avdelning_2=110 Detta ger, enligt Back, de politiker som tog beslut i frågan, orsak och rätt till att tiga. Sent ska vissa upplysas om att det tillhör det politiska uppdraget att lyssna till dem som de företräder och sedermera tillhandahålla dem sakligt grundade argument för sina beslut. Back verkar här ha förbisett att politik i mångt och mycket handlar om just allmänhetens känslomässiga behov kontra politiskt sakliga argument, vilket för de allra flesta torde vara självklart.

I det här fallet saknas det dock inte sakliga argument! Just politikernas otydlighet är ett. Att först tillkännage att Valla skola skulle läggas ner för att några veckor senare upphäva beslutet, att basunera ut namnet på fem nedläggningshotade skolor (på inhyrda konsulters inrådan) för att sedan decimera det till två och att offentliggöra diverse förvirrande skol- och elevrockader har gett allmänheten upphov till att tro sig lättare kunna påverka, enligt dem, förestående eller felaktiga beslut. Politikerna har påvisat en velighet långt över det tillåtna och därmed förlorat förtroendet för att allmänheten ska lita på att de vet vad de gör!

Sakliga ekonomiska argument finns det också gott om. Floda skola lades ner på grund av ett besparingskrav i bildningsnämnden på 6 miljoner kronor. Det har sedermera visat sig att de farhågor och argument som framfördes av allmänheten innan beslutet om nedläggning har införlivats. Renoveringar och ombyggnationer av andra skolor som behövts anpassas och skolskjutsar har i princip ätit upp hela ”besparingen”. Inom bildningsförvaltningen har man dessutom valt att prioritera nyanställningar i form av ”pennvässare” på mellanchefsnivå till sin redan överhierarkiska organisation. Man väljer också att inom kommunen teckna särskilda pensionsavtal med vissa tjänstemän på skattebetalarnas bekostnad. Politikerna har helt enkelt inte tillräckligt ”rent mjöl i påsen” eller som en något mer sarkastisk person skulle ha uttryckt sig: ”de har inte alltid alla flingor i paketet”. Det är snarare därför de tiger, Back, och inte för att allmänhetens känslor alltid strider mot deras eget förnuft och saklighet.

Tvärtemot vad Back verkar ha uppmärksammat, handlar debatten till stor del om just rätten att gå i skolan för att få en utbildning. En adekvat utbildning! Att som Flodabarnen tvingas resa, dag efter dag, riskerar påverka deras skolresultat avsevärt i slutändan. Det riskerar påverka dels genom att de blir tröttare i och med längre skoldagar och det riskerar påverkar genom att deras föräldrar i sin tur berörs genom oro, mindre gemensam tid med sina barn och större distans till barnens arbetsmiljö med bland annat lärare och annan skolpersonal. Att ha bosatt sig i en by som vid inflyttning erbjöd skola skiljer sig markant från att bosätta sig någonstans där inte skola redan var etablerad. Detta verkar Back inte ha förstått utan framhäver ogenerat sin egen och andras situation i Eriksberg där skolan sedan länge är borta. Eriksbergarna är säkerligen glada över att ha dig som språkrör i en fråga som denna, Back.

(Ja, Back! Varför ska vi över huvud taget bry oss om varandra, barnen, samhället, solidaritet och medmänsklighet? Jag sköter mitt och skiter i andra verkar vara din paroll. Men om du nu inte fört en kamp för dina barn och deras rätt till goda livsvillkor betyder det inte nödvändigtvis att andra därmed också ska försumma sina. Och vad är det för fel på att eftersträva Sörgårdsidyll? Samhället skulle bara må bättre av att barnens väl och ve stod mer i centrum, och då är en Sörgårdsidyll inte den sämsta förebilden, enligt mig.)

Om man hårdrar Backs argumentation när det gäller Flodabornas skattebidrag till kommunkassan har Katrineholmsborna ingenting att hämta i den pågående debatten kring nedläggningshotade sjukhus. Vi bör då, enligt Back, snällt finna oss i att landstinget, om de så beslutar, lägger ner hela Kullbergska sjukhuset och därefter stillatigande ta oss till Nyköping eller Eskilstuna för vård. All argumentation för en fortsatt drift av Kullbergska i landsstingets regi är, enligt Backs resonemang, bara löjligt beteende och känslomässigt dravel.

Back hade, som politiker, förordat en nedläggning av Floda skola grundat på tjänstemannayttrande om skolans skick, elevunderlag, ekonomi och framtida behov tillsammans med ansvaret gentemot övriga elever i kommunen och insupande av argument från dem som vill behålla skolan. Då skulle han troligtvis vilja lägga de flesta skolor i kommunen eftersom de också står inför ett behov av upprustning. Och han har totalt missat att 90-talskullarnas barn snart ska in i skolsystemet, att ekonomin kan klaras genom omprioriteringar och att man kan styra framtida behov genom att göra landsbygden mer åtråvärd att flytta till via bland annat tillgänglighet av skola! Att sedan Backs politiska filosofi innefattar en slags ”offerfördelnig”, där några barn ska bekosta andras tillfälliga bekvämlighet (tills det bara finns en skola kvar att offra i kommunen eller?) säger mer om honom än vad jag behöver kommentera, vilket även det faktum att Back inte tillnärmelsevis känner solidaritet med dem som försvarar Floda skola, också gör.

När Back hävdar att lokaltidningen framför en sorgligt ensidig och nogsamt regisserad bevakning av fallet Floda Skola vs Makten är det inte riktigt sakenligt(!). Min och många Katrineholmsbors erfarenhet är snarare den att politikerna och de ansvariga tjänstemännen, som nämnts tidigare, väljer att tiga i stället för att informera och argumentera. Jag har svårt att tänka mig att journalister i gemen har ett inneboende politikerförakt och därför ständigt motarbetar allmänhetens (och sin egen) välfärd genom att inte låta makten komma till tals (men jag kommer att ändra min åsikt om jag motbevisas). Ändock, lokaltidningen speglar i det här fallet en opinion, enligt mig. Ett åsiktstagande hos allmänheten som har påverkats av en undermålig skolpolitik. Och då är det inte bara Flodaborna som har drabbats eller riskerar att drabbas i framtiden. Att Back nu försöker kväsa denna opinion genom att hävda att den får oproportionerligt mycket utrymme i debatten är måhända en kvarlevd reflektion från hans tid inom politiken.
PS: Men det kan också vara ett känslomässigt utspel i avsaknad av uppmärksamhet hos en man som är i stort behov av just uppmärksamhet. DS.
PPS: Och som i det här fallet inte heller bemöts med tigande. DDS.