Utbrändhet

Stressrelaterade sjukdomar ökar lavinartat. Depression är idag den näst mest utbredda formen av ohälsa efter hjärtsjukdomar. Den antidepressiva medicinen Prozac är världens mest sålda läkemedel och en tredjedel av Sveriges invånare är minst en gång i livet så deprimerade att de behöver medicinsk hjälp i form av dylika ”flytvästpiller”. Vi lever idag i en guldålder för läkemedelsindustrin där dess starka intressen samvetslöst skor sig på människors olycka och ständigt uppfinner nya avtrubbningsmedel för oss att ta del av, då den till synes yttre verkligheten går stick i stäv med våran inre övertygelse. Det är inte utan att man känner en viss beundran för både Orwell och Huxley, som redan för ett drygt halvsekel sedan i sina respektive skrämmande framtidsskildringar, kunde förutse hur människans tillvaro skulle framlevas i liknöjdhetens dimma.

Få människor får numera ekvationen arbete/arbetslöshet/sjukskrivning+ hem+ familj+ fritid att gå ihop. De som arbetar, arbetar allt mer och är borta från hemmet allt längre tid, medan de arbetslösa eller sjukskrivna känner sig allt mer betydelselösa och försummar sina närmaste av det skälet. Slit- och slängmentaliteten gäller numera inte bara prylar, utan även människor. Fler och fler slits ut på ett eller annat vis, och slängs, för att sedermera bli en siffra i någon statistik någonstans. Har man ett arbete kan man dock inte känna sig alltför trygg med det, utan ständigt vara medveten om att arbetsplatsen kan komma att flyttas eller läggas ner. Är man arbetslös eller sjukskriven finns det alltid en överhängande risk för tvångsförflyttning eller ytterligare inskränkningar i det alltmer grovmaskiga välfärdssamhällets skyddsnät. Få människor är idag utan oro över sin sociala tillvaro vilket i sin tur, likt ett ekorrhjul, ofta påverkar den sociala tillvaron negativt i form av splittrade relationer med mera.
Kommunikationssamhälle – Informationssamhälle – Prylsamhälle – Valsamhälle – Kunskapssamhälle – Tjänstesamhälle, eller kanske Stressamhälle där tid är den stora bristvaran och där stressen är orsakad av obalans mellan det vi tror oss stå för och verkligen orkar med, och det liv vi faktiskt lever? Vad skulle hända om vi skärskådade de samhällsförändringar som har vållat det höga ohälsotalet, och om vi sedan vidtog förebyggande åtgärder utifrån det som då framkommer, istället för att i efterhand ständigt behöva hantera dem som drabbats av dylika samhällsförändringar? Vad skulle hända om vi tittade mer på, och funderade mer över, hur samhället och tidsandan har drabbat oss, istället för att återkommande med Döbelnsmedicin behandla dem som far illa och ideligen förfäras över samhällets utveckling?

Utbrändhet och det ökande ohälsotalet beror enligt många på att samhället, arbetsplatserna och familjelivet har förändrats så mycket, så snabbt. Gränsen mellan hemmet och arbetsplatsen håller på att suddas ut vilket leder till sammanblandning av tiden. Det finns ingen strikt arbetstid längre, ingen hemmatid, ingen fritid, ingen ställtid mellan olika aktiviteter. Den personliga integriteten utplånas. Vi ska ständigt vara tillgängliga, för alla, 24/7/365. Känslan av otillräcklighet är ständigt närvarande i det mesta vi gör. Det dåliga samvetet för barnen är inte längre endast förbehållet föräldrar utan håller även på att sprida sig upp till mor- och farföräldrar. Miljöproblem oroar, ökande brottslighet skrämmer och ekonomiska bekymmer, både världsliga och i den egna plånboken, pådyvlas konstant tyngd till våra sinnen. Vi ska helst aldrig stanna upp och fundera över tillvarons mening, aldrig se till vårt inre eller lyssna till vårat samvetes röst, eftersom det då finns risk för att vi ifrågasätter våran existens och därmed måhända ser till att göra någonting radikalt åt den!
Nutid är en lukrativ tid för läkemedelsindustrin, kvacksalvare och andra humbugar vars verksamheter osentimentalt drar vinning av människors utsatthet. Det är också en tacksam tid för makten att hålla folket i sina ledband. Livegna människor i beroendeställning fogar sig förnöjt i leden. Allra helst när man samtidigt tilldelar dem sinnesavtrubbande lyckopiller. Frågan är bara till vilket samhälle det mänskliga släktet ämnas anpassas till?