William Pitt, brittisk premiärminister på 1770-talet lär ha sagt: ”Obegränsad makt är ägnad att korrumpera själva sinnelaget hos dem som kommer i besittning av den.” Paralleller dras osökt till den socialdemokratiska ledningen i bildningsnämnden samt bildningsförvaltningens chef, Ingrid Nandrup, och deras hållning gentemot en etablering av friskola i Flodafors. Dessa ansvariga politiker och tjänstemän hotar oss medborgare med repressalier i form av ytterligare nedläggningar av skolor i kommunen om skolverket ger klartecken till en friskola i Flodafors. Vi kommuninvånare som värnar om barnen ska därmed bli medvetna om; att om vi jävlas och opponerar oss gentemot deras skolpolitik, kommer de att jävlas etter värre med oss och våra barn senare. Maktfullkomligheten tycks ha stigit dem totalt åt huvudet! Detta är dock inget nytt. Hot och förmaningar har mer eller mindre präglat skolpolitiken i Katrineholm under en lång, lång period, både gentemot de som fört debatt i offentlighetens ljus och/eller gentemot dem som på ett, mer eller mindre, lågmält sätt ifrågasatt eller antytt oegentligheter i verksamheten. Denna förkastliga ”vendettapolitik” har säkerligen också varit framgångsrik såtillvida, att många har förstått att sätta munkavle på sig (själva) då beslutsfattarna anspelat på deras rädsla att själva bli drabbade eller utsatta för repressalier. Störst sorg lider dock de som tvingas underställa sig en sådan rudimentär organisation, där ledarna ser sig själva som ofelbara och allsmäktiga potentater som utan besinning och samvetskval kan förhäva sig till att i maktens namn utfästa vedergällningar emot dem som inte följer i deras ledband!
På all kommunal skolverksamhet måste man normalt kunna ställa kravet att den kan anpassa sig till förändrade förutsättningar. Orsakerna till sådana förändringar kan vara många, till exempel att elevunderlaget varierar på grund av in- och utflyttning, att årskullarnas storlek växlar eller att olika många barn vill börja grundskolan som sexåringar. De flesta kommuner förutsätts kunna hantera en etablering av friskolor utan alltför påtagliga negativa konsekvenser för de egna skolorna. Om kommunen ändå hävdar att en etablering av friskola innebär påtagliga negativa följder för kommunens eget skolväsende måste också kommunen kunna redovisa ett underlag för denna bedömning genom bland annat elevprognoser och uppgifter om vilka omställningsolägenheter som inte går att hantera på ett acceptabelt sätt.
Därmed inställer sig två frågeställningar: 1. Har eller har man inte inom Katrineholms skolverksamhet beredskap för förändrade förutsättningar, och/eller 2. Har eller har man inte prognostiserat för nästa ”babyboom”, då 90-talskullarnas egna barn ska in och igenom grundskolan? Kommunens yttrande drar i detta perspektiv ett löjets skimmer över sig. Skolverket kommer inte att förhindra att en friskola etableras i Flodafors och det vet ansvariga politiker och tjänstemän. Därav dessa hot och förmaningar utom all demokratisk rim och reson.
Oavsett om Katrineholm är betjänt av en friskola eller ej är det oroväckande när folkvalda politiker och deras så kallade expertombud frånhåller sig att argumentera på ett sakligt och för allmänheten förståeligt sätt. När de uttalar kristallklara hotelser gentemot medborgarna, vilka de har till uppdrag att företräda!, har de med råge överträtt gränsen för vad demokratin tillåter. Det enda glädjande i allt elände är att det därmed blir synligt för alla och envar vilken människosyn och moral dessa personer besitter (eller brister i att besitta). Skolväsendet i Katrineholm är till delar en tragik, en verksamhet som akut kräver nytt blod i form av nya skolpolitiker och ny förvaltningschef. Nuvarande befattningshavares förtroende är och bör vara förbrukat! Politik är skapande verksamhet. Politik är strategiska beslut. Politik är argumentation och diskussion. Politik är inte hot och förmaningar…förutom i en diktatur…
På all kommunal skolverksamhet måste man normalt kunna ställa kravet att den kan anpassa sig till förändrade förutsättningar. Orsakerna till sådana förändringar kan vara många, till exempel att elevunderlaget varierar på grund av in- och utflyttning, att årskullarnas storlek växlar eller att olika många barn vill börja grundskolan som sexåringar. De flesta kommuner förutsätts kunna hantera en etablering av friskolor utan alltför påtagliga negativa konsekvenser för de egna skolorna. Om kommunen ändå hävdar att en etablering av friskola innebär påtagliga negativa följder för kommunens eget skolväsende måste också kommunen kunna redovisa ett underlag för denna bedömning genom bland annat elevprognoser och uppgifter om vilka omställningsolägenheter som inte går att hantera på ett acceptabelt sätt.
Därmed inställer sig två frågeställningar: 1. Har eller har man inte inom Katrineholms skolverksamhet beredskap för förändrade förutsättningar, och/eller 2. Har eller har man inte prognostiserat för nästa ”babyboom”, då 90-talskullarnas egna barn ska in och igenom grundskolan? Kommunens yttrande drar i detta perspektiv ett löjets skimmer över sig. Skolverket kommer inte att förhindra att en friskola etableras i Flodafors och det vet ansvariga politiker och tjänstemän. Därav dessa hot och förmaningar utom all demokratisk rim och reson.
Oavsett om Katrineholm är betjänt av en friskola eller ej är det oroväckande när folkvalda politiker och deras så kallade expertombud frånhåller sig att argumentera på ett sakligt och för allmänheten förståeligt sätt. När de uttalar kristallklara hotelser gentemot medborgarna, vilka de har till uppdrag att företräda!, har de med råge överträtt gränsen för vad demokratin tillåter. Det enda glädjande i allt elände är att det därmed blir synligt för alla och envar vilken människosyn och moral dessa personer besitter (eller brister i att besitta). Skolväsendet i Katrineholm är till delar en tragik, en verksamhet som akut kräver nytt blod i form av nya skolpolitiker och ny förvaltningschef. Nuvarande befattningshavares förtroende är och bör vara förbrukat! Politik är skapande verksamhet. Politik är strategiska beslut. Politik är argumentation och diskussion. Politik är inte hot och förmaningar…förutom i en diktatur…
2 kommentarer:
Välkommen till diktaruren Katrineholm. Jag är ocksp så j-a trött på kommunens skolpolitik.
Partipiska, informell benämning på bruket att inom ett politiskt parti övertala alla ledamöter i en beslutande församling att rösta på samma sätt. Partipiskan används när de demokratiska mekanismerna blir för starka. Bruket av partipiska är vanligare i politiska system med litet inslag av personval eftersom det inte finns samma möjlighet för politiker att skaffa en egen plattform.
Partipiskan används ibland i Katrineholm. Om ledargruppen bestämt sig för något och någon opponerar sig används partipiskan. Om gruppen består av 26 ledamöter och några personer är emot ett förslag är det ”majoriteten” inom gruppen som ska bestämma (köra över) över de som opponerar sig. Möjligheten finns dock i stadgarna att ha en avvikande mening men måste anmäla detta som en reservation innan den riktiga omröstningen. Personer som inte vill rösta emot sin övertygelse uppmanas att ”stanna hemma” eller hitta på någon annan ursäkt, t.ex. måste gå på ett annat möte. Det har till och med hänt att personer blir inkallade dagen innan för att få dem att ändra uppfattning eller stanna hemma. ”Partiet” ser helst att alla är överens… du vill väl inte skada partiet… din framtid inom partiet är slut om du röstar emot… det blir inte några nya uppdrag.
Tyvärr har det under 87 år utvecklas en kultur med partipiskan som inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle.
Personval kommer medföra att partipiskan inte kan användas på samma sätt som nu. Det blir starkare politiker som vågar stå för sin åsikt och kan hänvisa till att det finna en möjlighet att ha en egen åsikt. Vem blir den första politikern som törs få några smällar av partipiskan i Katrineholm och ha en egen åsikt?
Skicka en kommentar