Inkassokrav och förseningsavgifter

Återigen utmärker sig Katrineholm i negativ bemärkelse på en så kallad kommunlista. Denna gång handlar det om registrerade betalningsanmärkningar, där det visar sig att kommunens skattebetalare, på grund av slarv hos ekonomiskt ansvariga, tvingas betala extra avgifter i form av förseningsavgifter och inkassokrav. Av länets nio kommuner, där det genomsnittliga antalet betalningsanmärkningar är fyra, har Katrineholm hittills i år registrerats för tjugofem, hos upplysningscentralen. Låt oss då säga, att varje ärende, lågt räknat kostar kommunen 1000 kronor styck, så landar totalsumman på omkring 25000 kronor. Detta är inte att förakta för en kommun som sägs ha stora ekonomiska problem inom de flesta verksamhetsområden. Och då tas ändå inte i beaktande att det tillkommer ytterligare administrativa kostnader, både i tid och pengar för tjänstemän i kommunen och på kronofogden när de senare ska reda ut ärendena!

Om inte de ekonomiskt ansvariga visar större respekt för skattebetalarna och den kommunala budgeten, kan och kommer heller ingen att ställa några högre krav på övriga i organisationen.
Dels därför att de ansvariga bakbinder sig själva och försitter möjlighet att kritisera andra (på ett förtroendefullt sätt) för liknande hållning genom sitt eget agerande, dels därför att man successivt inför ett förhållningssätt som assimileras av övriga medarbetare tills hela organisationen genomsyras av samma inställning till offentliga medel. Eller… har man inom Katrineholms offentliga sektor förankrat den enfaldiges devis: gör som jag säger, inte som jag gör?

Frågan är om dessa ekonomiskt ansvariga har samma syn på sin egen ekonomi som på hur man ska handskas med skattemedel? Visar de samma nonchalans när det gäller sina egna räkningar? Om inte, varför har de då inte större respekt för offentliga medel? Är det måhända så att det sitter fel slags människor på rätt befattningar och att rätt slags människor därmed har förvisats till fel befattningar? Offentligt ljus behöver kasta sken över alla slags oegentligheter. Därmed önskar jag att ytterst ansvarig ekonomichef lägger korten på bordet och redovisar vem och vilka verksamheter som har orsakat dessa onödiga utgifter. Det skulle ses som en fin och respektfull gest mot kommunens invånare, vilka till syvende och sist besörjer den finansiella standarden hos både de som företräder verksamheterna som hos verksamheterna i sig självt.